djurhem

På jobbet träffar jag många söta djur, en del sötare än andra, och visst blir man sugen på att ta hem några av dem. I dag var det t.ex. en väldigt söt katt där som både jag och en av djursjukskötarna ville ta hem, så vi bestämde att vi skulle ha delad vårdnad.  ;)  Skämt åsido, tänk så trångt det skulle bli här hemma med alla hundar, katter, kaniner, marsvin, hamstrar och andra smådjur.  :D  Dessutom skulle det vara svårt att förklara för besvikna djurägare att deras älskade familjemedlem på något konstigt sätt har "försvunnit".  ;)

Nu har vi tagit ännu ett steg framåt. På morgonen när Saga ser att jag har vaknat kommer hon fram till mig i sängen och luktar lite på mig och börjar sedan att tjata om mat. Men i går morse när hon som vanligt hade luktat lite på mig så tvättade hon min arm! Två gånger slickade hon på den!  :D

Oj vad lilla Saga pratar! Det märks så tydligt att det är mig hon pratar med också, för hon tittar på mig när hon säger något och när jag svarar så pratar hon ännu mer. Det verkar nästan som att hon tycker att det är roligt när jag svarar henne och vi har en "konversation". Mest pratar hon när hon vill ha mat. Oj, vad hon snackar då!  :)

Klappandet fortsätter här och det går faktiskt ganska bra. Nästan varje gång jag vill "öva" på klappandet så är Saga med på det. Jag klappar bara några gånger på henne och sedan slutar jag, för jag vill inte klappa för mycket så att hon blir irriterad på mig. Men det är så roligt att vi har kommit så långt att hon nu litar så mycket på mig att jag får klappa lite på henne då och då.  :)

Söta Saga.

 

Ända sedan jag fick klappa på Saga på riktigt i måndags har vi "övat" på att klappa.  ;)  Ibland går det bra, då får jag klappa några gånger. Men ibland vill hon inte och då lämnar jag henne ifred. Jag vill ju inte tvinga fram något; hon ska ju helst frivilligt låta mig klappa på henne. De gånger hon har låtit mig göra det har bara varit korta stunder och inte alls som första gången i måndags. Men vi tar det försiktigt, lite grann i taget. Bättre med lite än inget alls. Så vi fortsätter att "öva" på att klappa.  ;)

Nu har det äntligen hänt! JAG HAR KLAPPAT PÅ SAGA PÅ RIKTIGT!!!  :D

Det hände i dag när hon låg på sin vanliga plats på ryggstödet på fåtöljen. När jag gick förbi sträckte jag fram handen till henne som jag brukar göra så att hon fick lukta på den. När hon gjorde det så chansade jag och strök försiktigt med handen längs sidan på henne. Precis som en annan gång när jag provade det så låg hon stilla. Lite spänd var hon så klart, men hon visade inte att hon ville gå därifrån. Så jag strök med handen längs sidan på henne några gånger och sedan chansade jag och strök med handen ända från huvudet och hela vägen längs ryggen till svansen. Hon var fortfarande spänd men låg helt stilla då också!  :D

Så jag fortsatte att klappa på henne en stund och Saga fortsatte otroligt nog att ligga stilla. Det kändes så bra! Men jag vågade inte hålla på för länge, så jag slutade motvilligt efter en liten stund. Saga slappnade av, lade ner huvudet och somnade. Får se om jag får göra om det eller om det var en engångsföreteelse.  :o)

Klappandet på Saga vid maten har utökats till att jag får klappa på henne i sängen när jag ska gå upp på morgonen. Men det är bara när jag har satt mig upp i sängen för att resa på mig. Då buffar hon på mig och då, och endast då, tillåter hon att jag klappar på henne.  :)

Hon är ju för rolig! När hon ligger bredvid mig i sängen och jag sträcker ut handen åt hennes håll så hoppar hon undan. Då får jag INTE röra henne. Men när jag sätter mig upp i sängen på morgonen går det alltså bra.  :D

Trots att jag fortfarande inte får klappa på henne vid andra tillfällen så är jag nöjd med hur det är just nu. Från att inte få klappa på henne alls gick det till att jag får klappa på henne vid maten, och från det har det gått till att jag även får klappa på henne när jag ska gå upp på morgonen.  :o)