Summering av 2017

Det är bara drygt en timma kvar av det här året. Jag skänker en tanke till alla djur som mår dåligt på grund av smällare och raketer redan nu och framför allt vid midnatt.  :(
Jag avslutar 2017 och inleder 2018 med att fortsätta att jobba med djursjukvård, och jag är så glad att jag får jobba med det som jag vill göra.
Det här året har ju också innehållit något fantastiskt; Mona och alla bebisarna. Det var en underbar upplevelse och en ära att få lära känna Mona och få vara med henne under hela resan; från det att hon kom som en infångad väldigt rädd katt till att hon blev mamma och adoptivmamma, och sedan till att hon vågade vara så nära mig att hon till och med åt från min hand vid några tillfällen. Men jag önskar fortfarande att jag hade fått klappa lite på henne.
Det var också helt fantastiskt roligt att få vara med från att ungarna föddes till dagen de flyttade och under den tiden få se dem öppna sina ögon och öron, lära sig kravla, gå, springa, busa, slåss, äta riktig mat och gå på toaletten. Sju små individer som tidigt visade sina personligheter och hur lika och olika de var och är.  :)
Jag saknar dem alla; Mona, Lilla Grå, Mini-Mona, Stor-Fluff, Lill-Fluff, Loranga och Zingo. Fanta är ju kvar här och hon önskar, precis som jag, ett Gott Nytt År till alla sina syskon, adoptivsyskon och sin adoptivmamma.

Sjuka djur i jul

I dag är det juldagen och jag har jobbat. Det har varit en intensiv dag på akuten; fram tills jag slutade hade vi tagit in 24 hundar, katter och kaniner med olika sjukdomar och skador. Av dem fick nästan en tredjedel, sju stycken, somna in. Det var rätt beslut i samtliga fall men det är ändå sorgligt, både för djurägarna som självklart var väldigt ledsna och även för oss som jobbade eftersom det var så många djur som inte fick följa med sina människor hem levande.  :(
Jag jobbar i morgon också, får se hur många patienter vi får in då och om det blir lika dålig statistik.

Inga fler nyheter

Jag har inte hört så mycket mer om min kattunge och hennes kompis; jag vet bara att de väntar på att bli adopterade. Det är samma sak med Mona; jag får inte veta så mycket om henne heller. Men jag hoppas verkligen att det löser sig på bästa möjliga sätt för dem alla.  :/

RSS 2.0