Svanstipp

Jösses vad de små växer och utvecklas fort! De tre "stora" bebisarna äter riktig mat numera, även om de fortfarande umgås med de andra i mjölkbaren lite ibland. Det dröjer nog inte många dagar till innan även de fyra "små" börjar att äta riktig mat. De fyra har börjat gå omkring lite nu, men än har de inte riktigt lika mycket spring i benen som de andra tre. När jag kommer hem kommer de tre springandes mot mig för att hälsa och gosa. Så glad jag blir!  :D  De vill ofta vara där jag är och följer efter mig när jag går omkring här hemma och de vill gärna bli upplyfta. Mona är inte helt nöjd med det, men hon protesterar inte lika ilsket längre.  ;)
 
Förresten så har jag bestämt mig för vad jag ska kalla de tre så länge de bor kvar hos mig; Fanta, Loranga och Zingo.  :o)
 
 
I morse fick Loranga följa med mig till jobbet. En veterinär skulle titta på svanstippen som är lite trubbig och mörk i färgen. Det är förmodligen en klämskada eller någon annan skada, kanske uppkommen redan vid födseln. Veterinären sa att det i nuläget inte är något att oroa sig för, men att jag ska fortsätta att hålla koll på svansen så att det inte blir någon förändring/försämring. Fanta och Zingo var också med på jobbet för att hålla Loranga sällskap.  :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0