En klapp

Det hände något som varken jag eller Saga var beredd på. När jag ger kissarna mat brukar Saga stryka sig runt mina ben (de är ju inte så farliga  ;)  ), vilket hon gjorde även den här gången. Jag böjde mig som vanligt ner för att ta upp matskålarna och då var hon så nära mig att jag tog en chans och strök med handen längs nacken och ryggen på henne! Jag tror att vi blev lika förvånade och överraskade båda två; jag för att jag hann och kunde göra det, och hon för att jag gjorde det. Vi stannade upp och tittade på varandra som om vi båda tänkte "Oj då!".  :)
Nu ska jag inte röra henne på ett tag; jag vill ju inte gå för fort fram så att jag skrämmer henne mer efter den här chocken.  ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0