djurhem

I dag var fina Vidar en riktigt modig liten kille. Det var fint väder, så när kissarna hade ätit frukost öppnade jag balkongdörren så att de kunde gå ut. Alla de andra gick ut direkt, och i stället för att bli rädd såg jag att Vidar var lite nyfiken. Efter att ha tvekat lite gick han hela vägen fram till balkongdörren och tittade lite. Sedan sprang han in i sovrummet, men han gick inte in i garderoben som han brukar utan han gick tillbaka ut i köket och tittade mot balkongdörren. Han gick fram och tillbaka mellan sovrummet och köket flera gånger, och till slut efter många försök vågade han sig hela vägen fram till balkongdörren igen och var då så pass modig att han faktiskt gick ut genom dörren och var ute på balkongen i ungefär tre sekunder innan han gick in igen och hela vägen in i sovrummet till garderoben där han lade sig på sin vanliga plats.

Jag blev så glad att han vågade! I morgon ska det också vara kanonfint väder och jag hoppas att han vågar att göra ett nytt försök då och kanske kan vara ute på balkongen några sekunder längre än i dag.  :)

Det fungerar alldeles utmärkt med matskålarna med chipläsare som pojkarna äter i nu. Arvid hade ju lite svårt i början, men efter bara någon dag eller två så visste han vilken matskål som är hans och hur den fungerar. Visst försöker de ibland att smita in i någon annans matskål när den är öppen, men den stängs ju direkt när matskålens "ägare" backar lite och då går de till sin egen matskål i stället.  :)

Nu har jag lite mer och bättre koll på hur mycket de äter. Jag är nöjd, jag hoppas att de är det också.  ;)

Jag försöker att komma på ett sätt att klippa Arvid´s klor. Jag har bara klippt dem en gång och det var när han var sövd för att bli kastrerad. Jag har försökt att klippa dem här hemma ett par gånger och det bästa resultatet då var en eller två klor innan jag fick ge upp. Han behöver verkligen få klorna klippta nu för de är väldigt långa och vassa, men jag vill inte tvinga honom för då kommer han aldrig att tillåta det i fortsättningen.

Jag har ju klippt klorna på Vidar några gånger. Det har varit protester men det har ändå gått ganska bra. Men den senaste gången ville han inte alls. Då var det vilda protester och jag är lite orolig för att det kommer att bli svårt att klippa klorna på honom också i fortsättningen.  :/

I morse gjorde jag ett misstag. Redan innan jag gjorde det så förstod jag hur det skulle bli, så det var ett dumt och onödigt misstag dessutom.

Det var dags för frukost och alla kissarna var i köket och väntade på att jag skulle servera. Just då var det lite soligt ute och eftersom det enligt väderprognosen skulle bli regn senare på dagen så tänkte jag att kissarna skulle få vara på balkongen innan vädret blev sämre. Så jag öppnade balkongdörren innan jag serverade maten. Dumt! Vidar blev ju så klart rädd när jag öppnade dörren och sprang och gömde sig i garderoben. Där låg han sedan hela dagen. Det blev alltså ingen frukost för honom och han åt inte på hela dagen förrän nu på kvällen när han till slut vågade sig fram igen.

Stackars Vidar som tycker att balkongen är så otäck! Jag ska inte göra om samma misstag igen. I fortsättningen äter vi frukost först och när Vidar har ätit färdigt får de kissar som vill gå ut på balkongen.

I dag har det varit soligt och varmt ute, så då har självklart dörren till balkongen varit öppen. Söta Arvid har blivit modig och vågade gå ut där flera gånger. De första gångerna som han var ute på balkongen var han väldigt försiktig och gick bara ut där en kort stund och tittade lite. Men i dag stannade han kvar lite längre och han vågade till och med att lägga sig och vila lite i skuggan på balkongen.

Fina Vidar har tyvärr fortfarande inte vågat sig ut där. Han såg att dörren var öppen men vågade inte ens gå fram till den och titta ut. Jag försökte få honom att gå ut flera gånger men han gick till sin vanliga plats i garderoben i stället. Vid ett tillfälle skulle jag "hjälpa" honom och hämtade honom i garderoben, men när han såg att vi var på väg till balkongdörren fick han nästan panik och sprattlade i min famn. Jag gick inte hela vägen ut på balkongen utan jag släppte ner honom i dörröppningen, men så fort hans tassar nuddade golvet vände han och sprang tillbaka till garderoben.

Det är synd att Vidar är så rädd för balkongen, för jag tror att om han bara vågar sig ut där så kommer han, precis som Arvid, att upptäcka att det inte är så farligt där ute och att det faktiskt är ganska roligt och skönt att vara där. Men nu ska jag inte pressa honom mer, han ska få ta det i sin egen takt och förhoppningsvis så vågar han snart att gå ut på balkongen.

Det har varit lite rörigt med pojkarnas mat sedan de kom hit. Jag har tidigare skrivit om att de äter mycket, och det är ju bra att de har god aptit. Men de har ätit i varandras skålar och gärna samtidigt, så det har varit lite svårt att veta vem som äter vad och hur mycket.

Nu har de i stället varsin matskål med chipläsare, så nu kan de bara äta i sin egen matskål. Då kan jag ha lite bättre koll på hur mycket de äter och vad de tycker om.

Vidar började att använda sin direkt, han var så duktig och förstod på en gång att nu är det där som han ska äta sin mat. Men Arvid är lite mer försiktig. Han har inte gått fram till matskålen självmant än, utan jag har fått locka dit honom och lyfta dit honom. När han väl sitter på plats och luckan har öppnats så äter han. Det verkar alltså inte som att han tycker att luckan är otäck när den öppnas och stängs, utan det verkar i stället vara så att han inte har förstått än att det är där som maten numera serveras. Men förhoppningsvis så tar det inte så lång tid innan han också förstår det.

 

Jag har hållit på med ett stort projekt i helgen. Det påbörjades i går och avslutades i dag. Vad? Jo, jag har nätat in balkongen så att katterna ska kunna vara där.  :D

Så fort jag var färdig på eftermiddagen i dag öppnade jag balkongdörren så att kissarna kunde gå ut. Hemmets katter gick ut direkt. Det var nytt och lite spännande, men de verkade tycka om det. De kikade runt, tittade ut och njöt av solen.

Pojkarna var tyvärr inte lika nyfikna. Vidar ville inte komma ut från sin plats i garderoben. Arvid vågade sig nästan ända fram till balkongdörren innan han vände. Han vågade inte gå ut på balkongen trots att han såg att både jag och hemmets katter gick ut där. Pojkarna tycker nog att det är lite för otäckt än, men förhoppningsvis vågar de också gå ut där så småningom.