Hjälper Länsstyrelsen

Det är drygt tre veckor sedan jag följde med ut på det där djurskyddsärendet med ett stort antal hundar som hade blivit omhändertagna. I samma djurskyddsärende var det även ett större antal katter och fåglar som också hade blivit omhändertagna men som befann sig på en annan plats än hundarna. Det här är alltså ett stort djurskyddsärende med många djur inblandade.  :(
Jag gjorde allt pappersarbete med besiktningsintygen på hundarna som jag sedan lämnade över till Länsstyrelsen några dagar senare. Eftersom jag då var lite involverad i dessa hundar och eftersom jag har många kontakter när det gäller katter så har jag blivit lite delaktig i att hitta nya hem åt de omhändertagna djuren.
De senaste två veckorna har det varit en hel del mailkontakt och telefonsamtal mellan mig och två personer som håller i ärendet på Länsstyrelsen. Aktuell status i dag är att det verkar som att det har ordnat sig för några av katterna och det har kommit in intresseanmälningar på några av hundarna, och jag vet att det kanske finns ytterligare några som är intresserade av att adoptera en hund från det här ärendet.
Det är roligt att få medverka i detta och det känns så bra att både få och kunna hjälpa till.  :o)

29 hundar

I dag var jag och en veterinär ute på ett djurskyddsärende. Vi skulle besikta 29 hundar som Länsstyrelsen hade omhändertagit. Det var egentligen 32 hundar från början, men tre av dem hade blivit avlivade av djurskyddskäl direkt. Som tur var så var så var de flesta i ganska "bra" skick; det var många som hade tandsten och dåliga tänder, långa klor, rinniga ögon och diverse andra mindre saker som det blev anmärkning på, men inte värre än så. Det var bara kanske ungefär en tredjedel av alla hundarna som av olika hälsoskäl behöver få komma till veterinär för åtgärd snarast men ingen av dem var i så dåligt skick att de behöver avlivas.
Förutom en liten stackare som tyvärr fick somna in på plats av djurskyddsskäl.  :´(
 
Man vet ju inte innan vad man ska mötas av när man kommer ut på ett sådant här uppdrag.
Jag hade försökt att mentalt ställa in mig på att det kunde vara riktigt illa och att vi kanske skulle behöva avliva många av hundarna. Men man kan ju egentligen inte förbereda sig mentalt för alla situationer är ju olika och även om man vet att det är illa så kanske det är mycket värre än man tror.
I det här fallet så var det lite bättre än vad jag hade föreställt mig, och trots att det är väldigt ledsamt att vi fick avliva en hund så känns det bra att det bara var en och inte flera.  :/

C

C

B

B

A

A

Id-märkare

Jag började den här arbetsveckan med en kurs i id-märkning. Några timmar teori, ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov. Klart! Så fort jag får mitt kursintyg får jag id-märka hundar och katter med chip.  :o)

Valpar och snö

I dag fick jag hjälpa till att gnugga valpar på jobbet. Det var roligt! Det har jag inte gjort sedan jag jobbade på AniCura Djursjukhuset i Jönköping.  :)
I kväll tänker jag lite extra på alla djur utomhus. Alla djur som bor ute i naturen och alla djur som är hemlösa. Varför? Det har snöat oavbrutet i tre dagar, så jag tycker synd om alla där ute som är blöta och kalla och inte har någonstans att värma sig.  :(

Avlämning i morgon

I morgon ska jag lämna av lite foder till behövande katter igen. Det är inte lika mycket som jag lämnade i mitten av juni (då var det jättemycket!), men det är tillräckligt för att mätta några hungriga magar ett tag. Det är som vanligt både torrfoder och blötmat av olika sorter. Det känns som en bra tidpunkt att kunna lämna av lite mer mat nu när det börjar bli kallt ute för de stackars kissarna som inte har något hem.  :/

Kattjakt

På förmiddagen i dag när jag var på väg hem från ett träningspass blev jag kontaktad av föreningen som jag adopterade pojkarna från. De hade sett ett inlägg på sociala medier där någon hade lagt ut en bild på en katt som såg ganska medtagen ut och personen ifråga undrade om någon kände till katten. Lilla kissen skulle tydligen ligga utomhus i närheten av ett hotell inte så långt från mig. Föreningen undrade om jag kunde gå dit och leta efter katten medan de tog sig till platsen. Självklart, det är ju en katt! Så jag knallade dit, svettig och oduschad, och började leta efter katten. Så småningom kom föreningen också till platsen och tillsammans letade vi efter katten i drygt en timma. Ingen kisse i sikte. Till slut avbröt vi letandet och ungefär samtidigt kom det en ny kommentar i inlägget på sociala medier där det stod att någon annan redan hade varit där och tagit hand om kissen som fick åka till veterinär. Tydligen hade kissen en tatuering i örat så förhoppningsvis kunde en ägare hittas.
Lite synd att de inte kunde ha uppdaterat inlägget lite tidigare innan vi spenderade så lång tid på att leta, men samtidigt är det ju bra att någon faktiskt tog hand om katten.  :)

Sista dagen

I dag var alltså sista dagen som vi hade öppet på Distriktsveterinärerna i Åtvidaberg. Vi hade mycket att göra hela dagen, vi var fullbokade och tog även in ett akutfall på lunchen. Det gick bra med alla patienter som vi hade och jag lyckades att dra ut ett grässtrå som satt fast i halsen på en katt.  :D
Det var med andra ord en bra sista dag på den kliniken.  :)

Inte många dagar kvar

Nu är det inte så många dagar kvar innan mitt jobb stänger och flyttar. Det betyder att det blir längre och kanske svårare för många djurägare på orten att ta sig till en veterinär med sina djur. Ända sedan det blev officiellt att veterinärkliniken ska upphöra så har jag varje dag på jobbet pratat med arga, upprörda, förbannade och ledsna djurägare. Jag förstår dem precis, jag står på deras sida angående detta. Det är ett skitdåligt beslut som har tagits och det är verkligen inte att se till djurens bästa.  :(

6 månader

I dag är det exakt 6 månader sedan kriget i Ukraina började. 13 miljoner människor på flykt, tiotusentals döda och skadade, hela städer som är totalt sönderbombade, hundratusentals (kanske miljoner) djur som behöver akut hjälp och ännu inget slut på kriget i sikte. Allt på grund av en maktgalen idiot i Ryssland.  :(
Jag har känt ända sedan kriget började att jag borde vara på plats i Ukraina och hjälpa djur. Men jag sitter fortfarande här hemma i tryggheten och har dåligt samvete för att jag inte gör mera.  :/

Långvarig värme

Tillbaka i vardagen igen efter fyra veckors semester. Det har varit otroligt varmt de senaste veckorna med stekande sol och runt +30 grader ute. Eftersom det inte har regnat så mycket alls har det varit svårt för fåglar och andra smådjur att hitta vatten att dricka. Då kan man hjälpa till genom att sätta ut skålar med vatten så att de har tillgång till det om och när de behöver. Eftersom jag bor på nedersta våningen och har en balkong så kan jag sätta ut en skål med vatten under den. Då blir balkongen lite som ett skydd också.

Bebis från Ukraina

I dag hade vi ännu en patient från Ukraina på jobbet. Det var en katt även denna gång. Det var en liten bebis som var född den 22/2, alltså två dagar innan kriget startade. En liten kisseflicka som fyller fyra månader i morgon och som redan har gjort en väldigt lång resa i sitt hittills väldigt korta liv. Allt var i sin ordning även denna gång; pass, id-chip och rabiesvaccination. I slutet av besöket låg hon på rygg i sin husses famn och sov helt utslagen. Så söt!  :o)

Massor med mat

För några dagar sedan hade jag äntligen möjlighet att lämna foder till behövande katter igen. Det var ganska länge sedan sist så jag hade samlat på mig ganska mycket foder. Eller rättare sagt; jag lämnade av väldigt mycket foder den här gången.  :)  Jag kan inte minnas att jag har lämnat så mycket foder på en och samma gång tidigare. Men jag vet att det kommer till användning och det känns bra.  :)

100 dagar

Kriget i Ukraina har nu pågått i 100 dagar. Det är fortfarande ett oerhört stort lidande för både människor och djur och tyvärr verkar det inte finnas något slut på kriget i sikte.  :(
 
Under nästan hela den här tiden som kriget har pågått har jag känt att jag borde vara i Ukraina och rädda djur. Tyvärr är det några saker som för tillfället hindrar mig. Dels har jag inget giltigt pass än (jag har en tid bokad för pass i sommar) och dels så har jag ju mina egna katter att tänka på. Katterna måste ju tas om hand under tiden, allt arbete där är ideellt och räkningarna här hemma måste ju betalas ändå och dessutom måste man också vara medveten om att man kanske aldrig kommer hem igen. Det är ju trots allt krig och det innebär en risk.  :/
Så i stället för att vara där och göra något meningsfullt så följer jag sedan en tid tillbaka många olika organisationer och enskilda människor på sociala medier som är i Ukraina och räddar djur. Jag mår fruktansvärt dåligt av att se alla djur som lider på olika sätt samtidigt som jag beundrar arbetet och insatserna som människorna och organisationerna gör. Jag har fått så många nya förebilder och jag önskar att jag också kunde vara där och hjälpa till. Jag vill göra en insats och känna att jag gör något meningsfullt med mitt liv.

Två patienter till

I dag hade vi ytterligare två patienter från Ukraina på jobbet. Det var två katter som det skulle kollas pass, id-chip och rabiesvaccination på. Allt var i sin ordning.  :)

Stackars igelkottarna

Valborgsmässoafton. Igelkottar som brinner upp i majbrasor och andra djur som skräms av fyrverkerier. Stackars alla djur i kväll!

Försökte att prata ukrainska

I dag hade vi vår andra Ukraina-patient på jobbet. Det var en katt som skulle kollas och den här gången fick jag vara med eftersom jag nu har fått mina två rabiesvaccinationer. Men man måste ändå vara försiktig för om man blir biten, nafsad på eller slickad på över ett litet sår av en potentiell rabiessmittad patient så måste man åka direkt till akuten trots att man är vaccinerad. Så när jag skulle ta blodprov på kissen och han blev lite irriterad så var det bara att hoppas på att hinna bli färdig utan att bli biten.  :/  Men allt gick bra den här gången.
Jag försökte prata lite ukrainska med djurägarna. Det gick ju sådär. Jag läste ryska på gymnasiet men "Vad heter du? Jag heter Pia." är nästan det enda som jag kan säga på ryska. Däremot kan jag läsa och tyda det kyrilliska alfabetet. Jag har dock lärt mig att ryska och ukrainska inte är så lika varandra, bara till ungefär 30%, så ryskan hade nog inte hjälpt mig så mycket ändå. Jag försöker att lära mig lite ukrainska med hjälp av en av våra veterinärer som är från Ukraina, för jag tycker att det vore roligt att kunna säga något till flyktingarna på deras eget språk när de kommer till oss med sina djur.
Jag jobbade med vår ukrainska veterinär i dag så han pratade enkelt med kattens ägare och själv krystade jag fram några enstaka ukrainska ord som jag har lärt mig. Men de log lite uppskattande då i alla fall.  ;)

Första flyktingpatienten

I går hade vi vår första patient från Ukraina på jobbet. Det var en hund som behövde kollas upp så att den hade giltiga dokument, rabiesvaccination, pass och id-chip som är ett krav för att få komma in i Sverige.
Jag fick tyvärr inte vara i närheten av hunden eftersom jag inte är rabiesvaccinerad. Vi bör vara det för vår egen säkerhet. Ukraina är nämligen ett högriskland för rabies och om vi ska kunna ta emot de husdjur som har tagits med på flykten från kriget där så bör vi vara vaccinerade mot rabies för att inte riskera att bli smittade om det skulle visa sig att ett husdjur är rabiessmittat.
Jag fick min första rabiesvaccination av två i dag.  :/

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0