djurhem

För tre veckor sedan började ännu ett stort lidande för både människor och djur. Ryssland invaderade Ukraina och det är nu ett fullskaligt krig. Miljoner människor är på flykt och tyvärr drabbas ju djuren också. Många försöker att ta med sig sina husdjur när de flyr, men otroligt många djur blir kvar. Husdjur, lantbruksdjur och djurparksdjur. De är rädda, skadade och hungriga.

Självklart är inte andra krig och konflikter i världen mindre viktiga, men det här kriget är så nära inpå oss och jag känner att jag skulle vilja hjälpa till på något sätt.  :/

Beslut är taget och adoptionspapper är påskrivna. Från och med i dag har pojkarna sitt för-alltid-hem på riktigt. Arvid och Vidar stannar här.  :)

 

Pojkarna har varit här i 18 månader nu. Det är dags att ta ett beslut.  :/

Sol, klarblå himmel och ett par plusgrader ute i dag. En bra dag att öppna balkongdörren och låta kissarna gå ut om de ville. Arvid ville, han var i alla fall ute ett par minuter. Men Vidar stannade vid balkongdörren, tittade ut och bestämde sig för att det var för kallt i dag också.  ;)

Vi går ju i alla fall mot ljusare och varmare tider, så om några veckor vill kanske båda vara ute en liten stund.  :)

I går var det Alla Hjärtans Dag och då tänkte jag festa till det lite för kissarna med smaskig mat. Vanligtvis får de bara lite blötmat till frukost och äter sedan torrfoder resten av dygnet. Men vid speciella tillfällen som t.ex. jul, nyår och födelsedagar får de god blötmat på kvällen. Så i går eftermiddag lade jag upp lite kalkon-mousse åt dem och ropade på dem för att de skulle komma ut i köket och få äta smaskig mat.

Men, pojkarna är inte vana vid att jag ropar på dem från köket och ju fler gånger jag ropade på dem desto mer misstänksamma blev de. Att jag står och ropar på dem brukar vanligtvis inte hända, så de trodde nog att det var något otäckt som var på gång. Dessutom hör det ju inte till den vanliga rutinen att de får blötmat vid den tiden på dygnet, så de trodde nog att det var något lurt med det hela. Ingen av dem ville komma ut i köket och smaka på den goda festmaten. Så gick det med den Alla Hjärtans Dag-festen.  :/

Förra veckan gjorde jag något som jag inte har gjort förut; jag anmälde en djurägare till Länsstyrelsen. Jag är trött på djurägare som inte tar sitt ansvar för sina djur och djurägare som inte behandlar sina djur på rätt sätt. Tyvärr är de väldigt många och det finns en viss risk att den här anmälan inte är den enda som jag kommer att göra.  :/

Arvid och Vidar är så lugna och snälla pojkar. Visst busar de lite, men oftast på ett snällt sätt. Det är sällan som någon av dem ställer till med något rackartyg som innebär problem för mig. Några saker har blivit förstörda, bland annat en ny och helt oanvänd jacka i fuskskinn. Men bortsett från några enstaka händelser så är de väldigt lugna och snälla. Om de vore människor skulle man nog säga att de är artiga och väluppfostrade.  ;)

Ny vägning av katterna i dag. Vidar har minskat lite i vikt igen, men inte alls lika mycket som vid de senaste vägningarna. Jag upplever att han har ätit lite mer den senaste tiden också, så förhoppningsvis avstannar viktminskningen nu. Men jag vågar inte ta ut något i förskott, jag ska avvakta till nästa vägning och se hur det ser ut då.

En liten uppdatering om min veterinärkollega som i måndags blev stångad av en ko; ryggen klarade sig. Men hon fick tre frakturer på bäckenet. Så hon blir borta från jobbet 2-3 månader i bästa fall.  :(

Jag är glad att jag bara träffar smådjur på jobbet; det brukar inte bli lika illa av rivsår och bitmärken.  :/

När man jobbar med djur händer det lite då och då att man råkar ut för olika skador. Själv blir jag både biten och riven av framför allt katter ganska ofta, men för det mesta är det inte så allvarligt. Än så länge har det bara varit två tillfällen då jag har varit tvungen att uppsöka vård, en gång på grund av en råtta och en gång på grund av en katt.

Men på mindre än två veckor nu har tre av mina kollegor råkat ut för lite allvarligare incidenter. En veterinär blev biten i armen av en hund, en annan veterinär blev biten av en katt och i dag blev en tredje veterinär stångad av en ko. I nuläget vet jag inte hur illa det är med den veterinären; det senaste jag hörde var att det hade krasat i ryggen, hon kunde inte stå upp och hon blev hämtad med ambulans på gården där hon var för att behandla kon. Jag hoppas verkligen att det inte är så allvarligt med henne!  :/

Att klippa klorna på pojkarna för några dagar sedan gick inte så bra. Eller rättare sagt; det gick inte alls. Jag försökte först med Vidar eftersom jag har lyckats med honom vid några enstaka tillfällen tidigare. Men han ville inte alls, han sprattlade ordentligt och tog sig loss utan att ha fått en enda klo klippt. Med Arvid försökte jag inte ens; hans klor har jag ju inte klippt här hemma utan bara vid de tillfällen som han har varit sövd hos veterinären. Så jag gav upp och pojkarna har sina väldigt långa och väldigt vassa klor i behåll. Jag måste komma på ett annat sätt att göra det på.  :/

I morgon ska jag försöka att klippa klorna på pojkarna. Det kommer inte att gå så bra.  :/

För en månad sedan skrev jag att jag tycker att Vidar har blivit lite smalare och att jag ska hålla lite koll på honom. När jag senast vägde kissarna hade han gått ner lite i vikt även den här gången. Ingen drastisk nedgång, men det har varit lite varje gång de senaste månaderna som jag har vägt honom, och totalt har han gått ner ungefär ett halvt kilo sedan september. Det är mycket för en katt som redan från början är väldigt slank och smal. Nu ska jag hålla ännu mera koll på honom. Han äter ganska bra, men han kanske behöver äta mer mat och kanske mat som innehåller mer fett och energi än den han äter nu. Om han har gått ner ytterligare lite nästa gång som jag väger honom behöver jag nog boka en tid för undersökning och kanske provtagning.  :/

Det var inte bara på nyårsafton som pojkarna var extra modiga; de har blivit modigare med dammsugaren också. Tidigare sprang de och gömde sig i panik när den kom fram, den var riktigt otäck och skrämmande. Men de senaste gångerna som jag har dammsugit har pojkarna bara flyttat på sig när jag kommer med den, de har inte blivit så rädda och de har heller inte gömt sig. Vilka framsteg de gör! Så duktiga och modiga hela tiden!  :o)

Jag är så stolt över pojkarna i dag. De klarade gårdagen med bravur! När gästerna kom försvann pojkarna precis som väntat. Båda gömde sig i sovrummet där de brukar vara när det är otäckt, men efter en stund fick jag se att Arvid hade kommit fram och lagt sig på sängen. Modigt!  :)  Han låg kvar där hela kvällen ända till midnatt när det började att smälla ute. Då gömde han sig någonstans. När det hade slutat att smälla och gästerna hade gått kom båda pojkarna fram direkt. Så fort har de inte kommit fram tidigare när det har varit andra människor här. Jag trodde att det skulle bli väldigt jobbigt för dem med både andra människor och fyrverkerier, och att de då skulle hålla sig gömda en längre stund. I stället blev det tvärtom, och de visade sig vara både modiga och duktiga. Sötnosar!  :)

Häromdagen ringde det en person till jobbet och ville rådfråga lite om sin katt. Hon var inte kund hos oss sedan tidigare, men hon hade blivit rekommenderad att ringa till just oss för där jobbar det en person som är väldigt duktig på katter.  :D  Jag blev så klart både överraskad och smickrad över att jag har ett rykte om mig att vara kattduktig. Så roligt!  :o)

 

I morgon är det nyårsafton. Det kommer att bli en riktig prövning för pojkarna. Först kommer det ett par andra människor hit på kvällen för att äta nyårsmiddag. Sedan kommer det att smälla otäckt ute vid midnatt. Båda sakerna kommer att skrämma dem, men jag tror att det är besöket av människor som kommer att vara det värsta för dem. Vi får se hur det går.  :/

Det är julafton i dag och det är pojkarnas andra jul här. De var inte riktigt samarbetsvilliga med julfirandet som jag ordnade för dem. Ingen av dem ville posera fint på ett juligt foto, det var bara Arvid som åt den smaskiga maten och ingen av dem var intresserad av godiset. Men efter en stund blev Vidar i alla fall lite nyfiken på leksaken som de fick i julklapp. Senare på kvällen gick även Arvid fram och tittade lite försiktigt på den. Förhoppningsvis kommer båda att tycka att den är rolig och leka med den.  :)

 

Jag har en liten julklapp som jag ska lämna till föreningen som räddade Arvid och Vidar från stället som de bodde på innan de kom hit till oss. Julklappen är en sak som katterna som finns på plats hos föreningen förhoppningsvis kommer att leka med och ha lite glädje av.  :)

Det är en underbar känsla att se hur bra pojkarna trivs ihop. Jag har ju tidigare berättat att de sover tillsammans, myser med varandra, tvättar varandra och ofta äter samtidigt. Men de leker väldigt bra ihop också. Nästan varje dag både innan och efter frukost är det lektid. Först medan de väntar på att jag ska göra iordning frukosten, sedan tar de en liten paus medan de äter och när de har ätit färdigt är det dags för mera lektid. Då busar de med varandra; det jagas och brottas, de smyger på varandra och de leker med leksaker tillsammans. Det märks så väl att de har jätteroligt. Det är så tillfredsställande att titta på dem när de leker, jag blir alldeles glad i kroppen när jag ser dem.  :)