djurhem

Här är det fortfarande lugnt. Saga är lite rolig när det gäller sommargästen Bamse. När Bamse kommer för nära henne beter hon sig som att det är lite otäckt. Han är ju trots allt mer än dubbelt så stor som hon.  ;)  Men när Bamse ligger och sover, ja då sitter Saga nära bredvid och tittar på honom.  :o)

Sommargästen Bamse är här igen.  :)  Han kom tidigare i dag och ska vara här under tiden som hans människor är på semester. Men han ska inte stanna 5-6 veckor som han brukar, utan det blir bara 2 veckor den här gången.

Bamse och Saga har ju inte träffats tidigare, men alla katter hälsade på varandra när han kom och de har sedan dess legat på varsin plats och sovit hela dagen. Det har varit väldigt lugnt här med andra ord.  :)

Hela dagen i går och även hela dagen i förrgår var det hantverkare här och katterna fick då sitta instängda i ett rum under tiden. Jag var lite orolig att Saga skulle bli rädd och tillbakadragen av det, men som tur är så verkar hon inte tycka att det var så farligt med okända människor och en massa otäcka ljud. Mina händer är dock fortfarande farliga.  ;)

Det hände något som varken jag eller Saga var beredd på. När jag ger kissarna mat brukar Saga stryka sig runt mina ben (de är ju inte så farliga  ;)  ), vilket hon gjorde även den här gången. Jag böjde mig som vanligt ner för att ta upp matskålarna och då var hon så nära mig att jag tog en chans och strök med handen längs nacken och ryggen på henne! Jag tror att vi blev lika förvånade och överraskade båda två; jag för att jag hann och kunde göra det, och hon för att jag gjorde det. Vi stannade upp och tittade på varandra som om vi båda tänkte "Oj då!".  :)

Nu ska jag inte röra henne på ett tag; jag vill ju inte gå för fort fram så att jag skrämmer henne mer efter den här chocken.  ;)

Saga vågar nu ligga på sängen ganska nära mig.  :)  Men hon håller ett vakande öga på mig, till och med när hon sover. Hon har stenkoll på mina rörelser och råkar min hand röra sig mot hennes håll så hoppar hon ner från sängen illa kvickt. Men det verkar inte vara mig som hon är rädd för, utan bara för mina händer. Saga håller sig nämligen ofta i närheten av mig och hon är väldigt nyfiken på vad jag gör. Om jag t.ex. borstar tänderna så sitter hon och tittar på. Nyss låg jag på soffan och tittade på tv, och då satt hon nedanför på golvet och tittade på mig. Hon vågar alltså vara ganska nära mig, men mina händer får inte komma nära henne.

I går kom det in en tjej på jobbet och lämnade en kattunge. Kissebebisen, ca 6 veckor gammal, hade hon hittat i en buske utanför en stor känd mataffär. Kissen verkade vara frisk och må bra, och den var hur kelig som helst. Det brukar vara ett tecken på att den är van vid människor och tyvärr kanske att någon förmodligen har haft den och sedan dumpat den för att bli av med den.  :(  Bebisen fick stanna på djursjukhuset i natt och det senaste jag hörde om den var att den ska få flytta hem till en anställds mamma. Så det verkar i alla fall sluta bra!  :)

Heder åt tjejen som hittade kissen och räddade den, bra gjort! Fy fan för den jävla idioten som lämnade bebisen åt sitt öde!

Vid ett tillfälle när jag skulle ge katterna mat var Saga så nära mig att jag lyckades dra handen längs med hennes svans. Hon vände sig snabbt om och stirrade på mig som om hon tänkte "Vad tar du dig till?!?".  :)  Så nu har jag både petat på henne och känt på svansen. Det verkar inte helt omöjligt att få stjäla en (snabb) klapp snart också.  ;)

Lilla söta Saga har blivit riktigt modig här nu. Hon ligger inte under soffan lika mycket längre utan är framme och busar, äter och går på lådan utan att vara rädd. Det enda som fortfarande är ganska otäckt är jag. Hon kan vara nära mig, men jag får inte röra vid henne än. Jag har faktiskt petat på henne en gång, men då backade hon fort undan från mig. Jag är medveten om att det kan ta lång tid innan jag får klappa på henne, men jag ska inte försöka att skynda på henne utan det får ta den tid det tar. Saga får själv bestämma när jag ska få komma nära henne.

Första bilden på Saga!  :D

 

Saga håller sig fortfarande mestadels under soffan, men hon smyger sig fram mer och mer. Hon har börjat kika runt lite här, men så fort jag tittar på henne så springer hon tillbaka till sin plats under soffan. Så länge som jag inte låtsas om henne eller gör några snabba rörelser går det bra. Men hon vågade faktiskt passera mig på bara en halvmeters avstånd lite tidigare i kväll!  :)

 

Jag ska berätta lite mer om Saga. Hon är en så kallad "skyggis", d.v.s. en kisse som inte är tam och inte heller så van vid människor. Hon levde i en kattkoloni med sina bebisar när hon blev infångad. Hon har bott hos Cissi i föreningen i ett och ett halvt år, men trots att hon har börjat vänja sig vid människor hon är fortfarande inte redo att bli adopterad. Nu ska hon få vara i jourhem här hos oss ett tag så får vi se hur det går. Framstegen kommer ju hela tiden, men både Cissi och jag räknar med att det kan ta lång tid till innan hon är redo för ett permanent hem hos en egen människa.