djurhem

I går kom Arvid upp till mig i soffan och ville mysa. Två gånger! Han myser ju mer än gärna i sängen, men i soffan är det ovanligt att han kommer upp. Det har inte hänt så många gånger förut så det kändes väldigt roligt och speciellt.  :)

När Vidar såg att Arvid kom upp i soffan så var ju han tvungen att göra likadant. De är så roliga med sin avundsjuka. Sötnosar!  :o)

Arvid och Vidar är väldigt gosiga med varandra. Speciellt på kvällarna vill de gärna ligga och mysa bredvid varandra. Sötnosar!  :)

 

I helgen var vädret fint med sol men kallt, det var bara runt 8-9 plusgrader ute. Men eftersom det inte regnade så öppnade jag balkongdörren så att kissarna kunde gå ut om de ville. Det gjorde de, men bara väldigt korta stunder. Till och med Arvid som nästan bodde på balkongen hela sommaren när dörren var öppen, var bara ute och tittade lite innan han gick in i värmen igen.

Det är lite roligt att både Arvid och Vidar som har bott utomhus på en gård har blivit så bekväma av sig att de föredrar värmen inomhus i stället för att sitta ute på balkongen och spana. Eller så kanske det är just på grund av deras tidigare tillvaro som de har insett hur bra de har det nu.  :)

Jag ringde och pratade med damen som är intresserad av pojkarna. Jag berättade lite om dem och informerade henne om deras hälsostatus, alltså att Arvid har problem med tänderna och att han kanske fortfarande har Calicivirus. Hon lät som en bra kandidat till att adoptera dem och hon är fortfarande intresserad, men hon blev lite osäker med tanke på att Arvid kanske fortfarande har viruset. Vi bestämde att vi ska höras av om pojkarna igen efter att de har varit hos veterinären om några veckor och vi har fått svar på provet som vi ska ta då. Så tills dess fortsätter vi med klappar och gos här hemma, och jag fortsätter att fundera på hur jag vill göra.  :)

Jag har blivit informerad om att det finns en dam som eventuellt är intresserad av att adoptera Arvid och Vidar. Jag ska prata med henne i veckan som kommer och berätta lite om pojkarna och försöka få en uppfattning om ifall hon verkar vara rätt människa för dem. Nu känner jag pressen; för nu måste jag ju också snabbt bestämma mig för om de ska flytta eller om jag ska låta dem stanna här hos oss.  :/

Jag fick ett meddelande innehållande en kort film med de fyra bebisarna som jag räddade från avlivning för tre veckor sedan. De är så stora nu att de "springer" omkring och utforskar världen. De är så söta och duktiga. Mamma katt är fortfarande kvar och håller koll på dem. Jag är glad att det slutade så bra!  :)

Det är snart dags för pojkarnas årliga vaccination. Jag ska boka en tid och ta med dem till jobbet om några veckor. Då ska jag be veterinären att titta på Arvid´s tänder och se om det börjar bli aktuellt med någon mer tandutdragning. Jag ska även försöka att klippa hans klor när vi är där. Det har ju inte gått en enda gång här hemma, men om vi ska titta i hans mun måste vi nog ändå ge honom lite lugnande och då kan jag passa på att klippa klorna.